Mamma hämtade upp mig i Borgholm och så fort vi kom hem så lånade jag bilen för att ta "nyfikenhets-rundan". Åkte först ner till Kapelludden och kollade läget. Det var enormt skönt att sitta där ute på bryggan och höra allt som hör till. Satt på bryggan en lång stund innan jag gick vidare mot kapellet.
Fick ett ryck och åkte ned runt Mellösa när jag ändå var ute på vägen. Men något oväntat hände på vägen ned. Jag blev tvungen att vända då jag fick syn på det här...
Har inte sett den underbart vackra lilla fuxen på många år. Började då räkna lite, hon är född 1993, jag sålde henne 2003 (då var jag 15 och gick i åttan). Jag hade henne i tio år men ser henne fortfarande som den där lilla busiga unghästen på 4år. I mina ögon kommer hon aldrig att växa upp.
Trotts att hon idag har hunnit uppnå en så pass hög ålder som 16år.16? Min lilla skrutta har blivit 16år gammal.
Hon gnäggade åt mig när jag ropade på henne. Jag vet inte om det var för att det kom någon eller om det var för att hon kände igen mig. Mamma tror att hon kände igen mig, hästar har bra minne och lite borde hon väl komma ihåg av våra galna upptåg.
När jag stått och gosat med henne ett tag kom det ett par tyskar i gatan så jag var tvungen att flytta på mig. Körde då vidare ner till Borgholm för att kolla läget. Där träffade jag Bodil och Sofia. Passade på att gå inom Rebook för att fixa mig ett par vettiga sulor till skorna. Så nu har jag ett par specialanpassade sulor till mina skor och det är toppen.
Nu började klockan bli mycket och enu hade jag ett ställe kvar att besöka. Nämligen Långöre, det var flera år sedan jag var där sist. Träffade först Karin som inte kände igen mig alls första gången jag gick förbi (var ju tvungen att kolla vad för hästar som fanns kvar). Andra gången jag gick förbi tittade hon konstigt på mig så jag frågade om hon kände igen mig vilket hon inte gjorde. Men när hon tittat på mig en stund gick det upp för henne vem jag var.
Tydligen är jag väldigt lik mamma (det var i vart fall vad hon tycker). Det var hmm, ja många år sedan jag såg Karin. Senast var nog när Marillo fortfarande levde och gick på sommarbete i Långöre och det är många år sedan.
Sedan kom Malin, hon tittade två gånger innan hon såg att det var jag (gissar på att hon föreställde mig som svarthårig). Hjälpte henne att plocka in Milano (?, tror det var så han hette).
Inte heller Ninni kände igen mig till en början. Ställde mig på läktaren och kollade lektionen hon höll och hälsade en andra gång när lektionen var klar. Var jätte kul att komma dit igen (tyvärr fick jag inte med mig kameran in så det får bli nästa gång.)
Bilden är stulen från www.stallninnisvensson.se
klicka på bilden för att komma till hemsidan.
Nu började klockan bli mycket och enu hade jag ett ställe kvar att besöka. Nämligen Långöre, det var flera år sedan jag var där sist. Träffade först Karin som inte kände igen mig alls första gången jag gick förbi (var ju tvungen att kolla vad för hästar som fanns kvar). Andra gången jag gick förbi tittade hon konstigt på mig så jag frågade om hon kände igen mig vilket hon inte gjorde. Men när hon tittat på mig en stund gick det upp för henne vem jag var.
Tydligen är jag väldigt lik mamma (det var i vart fall vad hon tycker). Det var hmm, ja många år sedan jag såg Karin. Senast var nog när Marillo fortfarande levde och gick på sommarbete i Långöre och det är många år sedan.
Sedan kom Malin, hon tittade två gånger innan hon såg att det var jag (gissar på att hon föreställde mig som svarthårig). Hjälpte henne att plocka in Milano (?, tror det var så han hette).
Inte heller Ninni kände igen mig till en början. Ställde mig på läktaren och kollade lektionen hon höll och hälsade en andra gång när lektionen var klar. Var jätte kul att komma dit igen (tyvärr fick jag inte med mig kameran in så det får bli nästa gång.)
Bilden är stulen från www.stallninnisvensson.se
klicka på bilden för att komma till hemsidan.
0 kommentarer:
Skicka en kommentar