=)

Igår började dagen med att jag segade i sängen, precis som idag helt enkelt. Hade bestämt med Rickard att jag skulle möta honom på Kullzènska Cafèet i Kalmar klockan 14:00 åkte hemifrån redan runt tolv då jag skulle förbi päronen innan jag åkte.
Jag var inne i Kalmar vid 13:54 ganska perfekt helt enkelt, sedan kom den jobbiga biten.. Att hitta parkering. Tillslut fick jag dock tag i en i cellgraven och insåg här att jag var sen. Så jag stressade bort till Cafèet svischade upp för trappan och insåg att jag nog lyckades springa förbi honom på vägen.
Så jag gick efter en stund ned igen och ack så rätt jag hade.

Blev en macka och en mugg kaffe (seriöst, jag har upptäckt beroendet av kaffe). Vi diskuterade det här "unga vuxna" och diabetes. Vad man ska göra för att fånga deras intresse. Mycket trevligt och inte minst lärorikt att snacka med någon annan som oxå har diagnosen diabetes. Jag insåg även hur lätt jag har jag det, jag ligger normalt på värden mellan 4-7 och får lite små panik när jag ligger över 10 och tar extra insulin för att få ned det till normal nivå igen.
Medan det finns de som normalt ligger på 10-14 och tycker att det är ett bra värde. Jag känner lite att mina höga värden är en piss i Atlanten om man jämför med andras höga värden.

Sedan kan jag tillägga att jag är lite små avis när han berättade om allt han gjort. Vart på utlandsläger och grejer. Sådant vill jag oxå vara med om.

Efter två timmar på Cafèet gav vi upp och utanför dörren stöter vi på någon gubbe som tydligen känner igen mig. Fick frågan om jag kom från Rockneby (ska jag va ärlig vet jag knappt åt vilket håll Rockneby ligger åt).
Sedan sa vi hej då, vi lär ses igen på årsmötet på Söndag. Hoppas han får med sig den andra tjejen oxå.
Jag tog bilen och brummade iväg mot Maxi där jag hittade en Stina. Det var grymt kul att träffa henne igen, pratade en stund innan hennes skjuts kom och plockade upp henne. Saknar våra samtal lite.

När jag gjort mina ärenden på maxi (skaffade mig ica kort för det första) så brummade jag hem till mamma och pappa. Jag hade blivit lovad middag och middag fick jag, dock fick jag ta in hästarna och slarva bort hunden innan jag fick min middag. Men än då.
Pratade lite med mamma och pappa om "mellanåldern" bland diabetiker och blev jätte sugen på att hitta på något stort. Hittar vi någon som skriver jäkligt bra så har vi tur kanske vi kan få lions att sponsra oss.
Sedan kom vi åter igen fram till att jag ärvt vääldigt mycket av mina föräldrar. I sättet är vi väldigt lika, den drivande länken eller vad man ska säga.

Hur som. Nu är jag laddad som få för att dra igång något. Och det känns riktigt skoj att det är fler om är sugna på att dra igång något.